Kladdkaka paleo style

Idag blev jag helt plötsligt väldigt sugen på att baka, eller kanske snarare på att äta något bakverk. Efter allt julgodis jag har ätit så kändes det ändå bra att försöka hitta ett lite mindre onyttigt recept så jag googlade mig fram till några olika paleo-kladdkakerecept som jag använde mig av.

10 torkade dadlar
1 dl riven kokos
2 dl mandelmjöl
4 msk kakao
1 tsk vaniljpulver (fast jag tog lite mindre)
1 tsk bakpulver (brukar det ju inte vara i vanliga kladdkakor, men det skulle vara det i detta recept)
1 nypa salt
0,5 dk kokosolja
2 msk honung (fast det hade inte jag, tog sirap istället)
3 ägg

Jag mixade dadlar och kokos först i matberedare, tills det blev som en grov smet. Sen hällde jag i alla torra ingredienser och mixade lite till. Sen hällde jag i kokosoljan, sirap och sist äggen och rörde om. Smeten blev ganska lös (stora ägg?). Grädda i ca 8 minuter på 175 grader. Jag använde en springform som jag smörade och bröade med kokos. Sen fick den svalna ute på balkongen (kylen) i en dryg timme, sen åt vi den till efterrätt med vispad grädde.

Resultatet? Riktigt riktigt god! Mycket kokossmak, kladdig, och båda barnen tyckte också om den. Nu är den väl fortfarande inte supernyttig, men utan vetemjöl och med bara lite socker/sirap så kändes det ändå så mycket mindre onyttigt än en vanlig kladdkaka. 

Första biobesöket

Idag, en gråmulen och regnig jullovslördag, passade det bra att ta med hela familjen på bio. För Axel finns det fler passande filmer på repertoaren, men för Elin är det ju svårare att hitta lämpliga filmer. Hon klarar inte riktigt att se en normallång film än, även om man förstås kan chansa och så kan en gå ut med henne när hon inte kan sitta still längre. Eller dela upp oss och gå på två olika filmer. Idag valde vi i alla fall att gå allihop på Emil och Ida i Lönneberga, den tyckte även Axel verkade vara kul. 

Elin blev trött på slutet och ville sitta i mitt knä, men hon orkade titta på filmen hela den timmen som den höll på. Axel tyckte också att den var kul, även om jag tror att tex Turbo eller Flygplan hade varit roligare för honom. Mysigt att gå på bio i alla fall! Jag har inte varit på flera år tror jag, ska nog boka in ett biobesök för egen del också!

Det var salmonella!

Igår ringde vårdcentralen upp för att meddela att man funnit salmonella i mina provsvar. Lite oväntat, jag hade trott att jag skulle ha mått ännu sämre vid salmonella, men det är väl individuellt såklart. Hur som helst behövs ju ingen behandling eftersom jag mår bra, men det allmänna rådet är att helst inte laga mat åt andra. Win win för mig!

Ingen bra teknikvecka i familjen

Nej det har inte varit någon riktigt bra vecka när det gäller vår iTeknik direkt... 

Det började med att Axel tryckte in fel lösenkod fem gånger på min iPhone vilket raderade allt (!) innehåll. Alla bilder från de senaste 18 månaderna försvann. Himla klantigt att inte gjort nån säkerhetskopia, eller använt iCloud, förstås, men jag hade i min vildaste fantasi inte kunnat föreställa mig att det var så lätt att blåsa hela mobilen. Andreas satt hela kvällen och försökte rädda nåt med det gick inte. Hittade också nåt mail från jobbet där det stod att telefonen "återställs" efter fem försök, men jag tror inte att jag fattade att återställs i det här sammanhanget betydde raderas... Hur som helst är de borta. Kontakter och sånt fanns sparat i alla fall. 

Nästa teknik-failure inträffade idag när Elin, av outgrundlig anledning, bet (!) sönder vår ganska nya iPad Mini. 

Man får ju förstås vara glad att hon inte gjorde illa sig, och för 1500 kronor i självrisk kommer vi att få en ny, men det är ju ändå ganska irriterande när nån med vilje liksom har sönder nåt... Det är ju en annan sak om nåt av barnen tappar den i golvet, men att bita sönder den... Galenunge!

Montezuma fick sin hämnd...

Maten i Mexico city...
Ja, den var god, riktigt god till och med, trots att vi bara åt på väldigt simpla ställen. Jag kan inte säga att jag direkt ångrar det, men kanske borde jag ha varit lite mer försiktig med vad jag åt...
Ända sedan jag kom hem egentligen, men framför allt sedan i tisdags, så har jag varit typ magsjuk. Jag har inte mått illa, inte kräkts, men haft magknip lite då och då och sprungit på toa 10-15 gånger om dan, om inte mer.

Jag tänker inte gå in på detaljer, men i fredags gick jag till vårdcentralen i alla fall för jag tänkte att det kan vara värt att kolla upp. Jag är ju rätt säker på att jag inte har en vanlig magsjuka, och när man mår såhär efter en utlandsresa så bör man gå till läkare. Vissa smittor måste ju anmälas, tex salmonella. Jag vet inte alls vad jag har, men jag börjar bli väldigt less på det i alla fall. Jag har jobbat hemma sedan i tisdags, inte för att det smittar utan bara för säkerhets skull, men i morgon känner jag att jag måste gå till jobbet. Provsvaren kommer nog inte förrän om en vecka, så jag hoppas bara att symptomen går över före dess. Just nu är jag uttorkad och försöker dricka så mycket som möjligt, samt äta bananer eftersom jag troligen har kaliumbrist.

Jag missade julfesten i torsdags på grund av det här och vi var till och med tvungna att skippa ärtsoppan igår, vilket var riktigt trist. Idag åkte Andreas och barnen till Fjärilshuset men jag var tvungen att stanna hemma. Skit rent ut sagt. Nu hoppas jag bara att det går över till jul!

Liten ek i vas

Jag är riktigt nöjd med mitt höstprojekt - att gro en alldeles egen liten ek. Ganska tidigt i höstas samlade jag ett tiotal ekollon på väg hem från dagis och så lät jag dem ligga i kanske 6-8 veckor innan det började gro lite grann. Jag lät hälften ligga i en liten skål med vatten och den andra hälften fick ligga i fuktat hushållspapper i en plastpåse med lufthål i. 

Tre stycken ekollon, av tio, grodde till slut. Då satte jag ner dem i vatten så att den lilla grodden var helt nedsänkt i vattnet och sen fick jag vänta ytterligare nån månad innan det började växa upp små gröna miniekar. 

Jag vet inte riktigt om jag tänker plantera dem i krukor sen eller vad jag ska göra. Jag tyckte mest bara att det var kul att testa och så är de så fina just nu. 

Mexico city på en och en halv dag

Rubriken är väl lite missvisande, jag var ju i Mexico från tisdag till lördag, men sammantaget blev det kanske ungefär en och en halv dags fritid med möjlighet att se stan lite grann.

Flygresan, via Frankfurt, gick bra även om det kändes väldigt långt att flyga i 12 timmar mitt på dan. Jag sov ändå en del och så såg jag två filmer, Blue Jasmine och Stuck in love. Och så hann jag läsa en hel del, så egentligen var det kanske en ganska bra flygresa.

Vi landade vid sjutiden på kvällen på tisdag, pass- och säkerhetskontrollen tog ganska lång tid, och sen så var det ingen som kom och hämtade oss på flyget som vi hade väntat oss. När vi checkat in så hann vi inte med så mycket mer än en kort promenad i kvarteret runt hotellet och sen var i alla fall jag helt slut och ville bara sova. Jag ställde aldrig riktigt om kroppsklockan till Mexicotid så jag vaknade i allmänhet vid 4-snåret och somnade vid niotiden på kvällen. Två morgnar hann jag gå till gymmet på hotellet och springa på löpbandet före frukost. Kändes himla hurtigt att klocka in där kvart över 6 på morgonen (de öppnade kl 6, annars hade jag säkert varit där tidigare...), men ganska skönt förstås.

Frukosten på hotell Emporio Reforma där vi bodde var riktigt bra tycker jag. Det fanns färsk frukt, ägg i alla tänkbara former (lagade efter beställning), äggröra, bönor, quesadillas, pico de gallo, bacon, salsiccia, grönsaker, kycklinggryta (!), yoghurt, flingor, juice och bakverk, typ croissanter och annat. Inget vanligt bröd dock, vilket var helt ok för mig, och ingen ost, vilket var lite trist. Och kaffet var väldigt svagt, vilket förvånade mig, men helt ok ändå.

Daniel och jag promenerade till och från konferensen varje dag, det tog ungefär en kvart, och njöt av det sol och ljummet väder. På dagarna var det sisådär 24-25 grader och klarblå himmel. Nätterna var nog rätt kyliga, men varken på morgonen eller kvällen var jag tvungen att ha mer än en kavaj eller en kofta på mig, och det var så himla skönt.

Vi höll till i Centro Histórico på dagarna. På eftermiddagen den sista konferensdagen så åkte vi upp i Torre Latinoamericana som låg bara nåt kvarter från konferensen. Där uppifrån hade man en helt fantastisk utsikt över stan. Det var klart väder och inte särskilt mycket smog så det kändes som att man kunde se hur långt som helst. Stan bredde ut sig och såg aldrig ut att ta slut.

På lunchen en dag promenerade jag iväg till Zocalo, Plaza de la Constitucion där den stora katedralen ligger. Själva torget är helt enormt och runt omkring finns det shopping och snabbmatställen och kontor. Dessutom finns det tydligen, vilket jag tyvärr missade, ett arkeologiskt område som kallas Templo Mayor, vilket var de gamla aztekernas centrum.  enligt historien grundade aztekerna sin stad Tenochtitlán år 1325 på just den här platsen. Man tror att templet började byggas redan samma år. Här finns idag ruiner efter templet samt ett stort museum. Och allt det här missade jag. 

Lördagen hade vi ledig tid hela dagen, tills bussen till flyget skulle gå klockan 17. Jag hade tänkt gå till det antropologiska museet, men flanerade omkring i stadsdelen Zona Rosa större delen av dagen och hann aldrig fram till museet. Jag hittade en inomhusmarknad mellan Calle Florencia och Calle Amberes, i höjd med Calle Londres och Calle Liverpool där det fanns riktigt fina, och billiga souvenirer. Jag köpte bara några småsaker till barnen och ett litet handmålat fat till mig.

Maten i Mexico city borde få ett helt eget inlägg egentligen (av flera anledningar...) men eftersom jag inte vet vad nån av restaurangerna hette som vi åt på så känns det lite överflödigt. Vi åt bara på små "hål-i-väggen-taquerior" där maten kostade just ingenting och var supergod. Tacos, quesadillas, mole, pico de gallo, bönor, lime och så en kall, ljus, blaskig öl på det... Fantastiskt!

Jag ångrar mig lite att jag inte var mer påläst innan jag åkte, Samtidigt hade vi ju inte så mycket tid och jag är ändå nöjd med att jag strosade runt ganska planlöst på stan sista dan. Om jag av nån anledning passerar Mexico city i nåt annat sammanhang framöver  så kan jag absolut tänka mig att stanna i ett par dar.

WTIS 2013

I förra veckan var jag på konferens i Mexiko City - World Telecommunication ICT Indicators Symposium, som arrangeras av ITU, International Telecommunication Union, ett FN-organ som arbetar för att "koppla upp" världen och se till så att alla har tillgång till modern kommunikationsteknologi. De samordnar också bland annat IT-statistiken globalt, och det var därför vi var inbjudna att tala på konferensen. På just detta område är statistiken väldigt uppmärksammad och politiskt intressant eftersom bra statistik ger fokus till ett ämne. Det är också väldigt viktigt att kunna mäta och följa utvecklingen

Själva konferensen pågick i tre dagar och bestod av 4 pass om dagen som vardera innehåll 3-4 presentationer samt tillhörande diskussion och frågor. Alla pass var förstås inte lika intressanta, och heller inte relevanta för vårt arbete, men några var riktigt spännande. Bland annat talades det som ICT and Gender, och om hur viktigt tillgång till IT är för demokrati och jämställdhet. Det var också ett pass som handlade om Big Data, det hetaste ämnet på vår horisont just nu. Snygga presentationer med imponerande grafik, bland annat fick vi se mobiltelefonströmmar i Geneve, shoppingvanor i Spanien och Twitterflöde i Jakarta. Så fascinerande verkligen!

 

Min medarbetare höll en jättebra presentation i den stora salen. Ca 300 deltagare var vi, fast alla var inte alltid där samtidigt. Lite dålig disciplin var det får man nog säga och redan efter första punkten på dagordningen låg vi en halvtimme sent. Men men, överlag var det en rätt bra konferens. Inte så relevant för oss på alla områden, men vi var ju också främst där för att dela med oss av vår kunskap. ITUs främsta mål är ju att samordna IT-statistiken för de länder som inte är med i Eurostat-samarbetet eller OECD, och de länderna ligger ju i allmänhet inte lika långt framme. Det är alltid kul och spännande att få ett annat, vidgat, perspektiv på det vi gör tycker jag. Det är lätt att fastna i det dagliga när man jobbar på hemma, och man kan undra vem som egentligen bryr sig om det man gör. Men i ett sånt här sammanhang så blir man påmind om att det faktiskt är oerhört viktigt det vi gör, och det är peppande även för jobbet på hemmaplan.

Advent

Axel vill gärna att vi ska julpynta riktigt mycket hemma. Och med julpynt menar han hon framförallt lampor och sånt som glittrar. Tomtar är han inte så mycket för, om dom inte blinkar. Så i år körde jag på en lite kitchigare och mer "blingad" adventsljusstake än vanligt. Ganska fint tycker jag själv, som ju också gillar glitter! Ljusen är från Åhlens och fatet och kulorna (som är små glittriga flirtkulor på snöre) är från Indiska. Har sett att Lagerhaus har en liknande, men där har de använt riktiga små julgranskulor istället. Jättefint, men jag hade inte vägarna förbi Lagerhaus så när jag hittade dessa kulor på Indiska så slog jag till.

Kalender

I år har jag slagit på stort med pysslandet. Först Legokalas för Axel, och nu presentkalender till Elin. (Axel ville hellre ha en Lego Star Wars-kalender så då fick han det).

Jag har ganska länge tänkt att det vore lite kul att fixa små paket varje dag i en kalender, och till Elin är det så himla lätt för hon blir glad för allting. Jag har köpt sånt som vi hade köpt ändå, små användbara saker. Hårspännen och snoddar, trosor och strumpbyxor, reflex, plåster, hårborste, pysselsaker, pärlor och julpynt. Axel är hittills rätt nöjd med sin kalender också, men lite småsned över att Elins saker i allmänhet är större... 

Morgonpromenad

Förut brukade jag alltid ta t-banan till Kungsträdgården och gå till jobbet därifrån, och likadant hem. Sen kom jag ifrån vanan och har liksom aldrig kom in i den igen, men igår bestämde jag mig för att återuppta den vanan.

Den här vyn är ju inget dåligt sätt att börja dagen på direkt... Varje gång jag går den här sträckan, istället för att fajtas med folk på centralen, så kan jag inte förstå att jag inte går varje dag. För det är verkligen bara fördelar med att få ljus, frisk luft och en rask promenad varje dag. Särkilt så här års när i alla fall jag inte är ute särskilt mycket. I alla fall inte när det är ljust. I morse när jag gick till jobbet var det inte lika fint väder som igår, utan bara grått och duggregn, men det är ju ändå skönt med en promenad. 

Jobba hemma

Eftersom Andreas är bortrest så hade jag planerat in en jobba-hemma-dag, för att slippa resvägen. Det var rätt skönt att gå hem efter att ha lämnat barnen och koka lite gott kaffe och dra på mjukisbyxorna och sätta sig framför datorn och jobba lite. Men, varje gång jag jobbar hemma (vilket inte är ofta, inte heldagar i alla fall, bara nån timme eller två på kvällen), påminns jag om att jag inte tycker så mycket om det. Jag är inte lika effektiv när jag är hemma, och jag har svårt att vara fokuserad. Men men, lite fick jag gjort idag i alla fall. 

November

Väldigt fint väder för att vara november hade vi i helgen. I går åkte Andreas till Frankrike på ett par dagars tjänsteresa, så efter en lugn morgon och förmiddag hemma tog jag med mig barnen, plus Axels kompis som bor granne med oss, och drog till en rolig lekplats en bit bort. Vi åkte tvärbana dit, bara det värt en utflykt, och sen lekte barnen i den bleka novembersolen i nån timme eller så. Ganska skönt med lite ljus och frisk luft. Barnen är ju ute en del på förskola och skola, men jag är ju nästan aldrig ute så här års så det gäller att passa på när det går.

När vi kom hem efter lite mathandling var det redan mörkt. Axel och Elin satt och spelade spel och kollade på Bondgården på Netflix medan jag lagade mat. Efter en massa matprat på jobbet i veckan så var jag sugen på någon slags currgryta. Tyvärr hade jag missat att köpa en hel del av det jag tänkt, så det fick bli lite improviserat, men det blev ändå så himla gott!

Jag delade kycklinglårfilé i bitar och brynte i smör med salt och peppar. Sen stekte jag diverse blandade kryddor som jag hade hemma - curry, karibisk curry, spiskummin, paprikapulver, chili, koriander, tomatpuré - i smör och hade i klyftad gul lök, vitlök och kikärtor. Jag lade tillbaka kycklingen i kryddorna och hällde på lite kokosmjölk och grädde och så fick det puttra ett tag. Lite kycklingfond åkte också i.

Jag hade tänkt göra indisk raita till detta, men hade glömt myntan så jag gjorde istället en yoghurtsås med ingefära, lite citron och lite olivolja. Det blev riktigt fräscht och gott med lite "bett". Till allt detta gjorde jag blomkålsris, som förstås inte alls är ris utan helt enkelt grovriven blomkål som man steker (eller kokar) helt kort. Jag stekte min i olja och hade på lite citron, chiliflakes och flingsalt. Alltså, blomkålsris! Vilken grej! Jag tyckte hela måltiden var supergod (får man säga så om mat man lagat själv?) och blomkålsris kommer jag helt klart göra igen.

Själva grytan var mild i smaken, eftersom jag ville öka chansen att barnen skulle äta (Axel åt med god aptit, men Elin äter tyvärr aldrig kyckling), så det var extra gott med tillbehör med mer smak.

Viva Mexico!

Om ett par veckor åker jag till den här enorma, lite skrämmande, men också spännande staden - Mexico City. Jag och en medarbetare ska delta vid en konferens som ITU (International Telecommunication Union) anordnar. Min medarbetare har blivit inbjuden att presentera, själv hänger jag bara med som konferens-hang-around! 

Det tillhör ju verkligen inte vanligheterna att jag deltar i konferenser av det här slaget. Vi blir inbjudna, men jag kan sällan motivera utgiften, men just denna gång när vi (inte jag...) är inbjudna att tala så är det ju lite annorlunda. 

Jag hoppas att jag hinner få en ledig dag också så att jag hinner se lite grann av stan i alla fall. Jag vet inte vad man gör i Mexico City? Det enda jag vet är att jag skulle vilja gå till Frida Kahlo-museet. Och/eller det Antropologiska museet. Och så skulle jag vilja shoppa med mig lite roliga kryddor hem, någon chilisås eller så. Och så vore det kul att äta riktig mexikansk street food, goda tacos. Kanske gå till nån marknad och köpa lite souvenirer. Och så vill jag bo på ett hotell med gym så jag hinner träna, jag vill gå och lägga mig tidigt och sova ostörd, och så ser jag fram emot att hinna läsa på planet dit och hem. Ja, just det, kanske jobba lite också... 

Förväntningar

Jag är ganska övertygad om att man själv till stor del kan styra över sina tankar och känslor. Inte helt och hållet förstås, men jag tror i alla fall att man genom att tänka positivt också kan känna sig mer positiv. Likaså tror jag också att man till viss del kan förhindra besvikelse genom att försöka ha realistiska förväntningar. Tankarna påverkar känslorna, som påverkar tankarna... Men vad svårt det kan vara i praktiken!

I går kväll var vi på jättetrevlig aw hemma hos kompisar, hela familjen. Tidig middag för barnen, sen god middag och gott vin för oss vuxna. Alla barnen lekte och hade jättekul, även om Elin större delen av kvällen ville sitta med mig, men hon var glad och lugn så det var verkligen inget problem, bara lite mysigt. Vi tog taxi hem sen när Axel började bli trött och barnen somnade hemma i sina sängar vid kvart över nio kanske. Även fast jag VET att vi i princip aldrig lyckats få dem att fatta det där med sen kväll = sovmorgon, så hoppades, trodde, förväntade jag mig ändå att de skulle sova lite längre imorse. Till åtta kanske. Eller, halv åtta åtminstone. Det var jag helt övertygad om.

Eftersom jag var trött så gick jag ändå och la mig tidigt och läste och slösurfade på mobilen lite och somnade vid elva. Och det var ju tur, eftersom Elin vaknade vid kvart över 6 i morse och ville absolut inte somna om. De senaste månaderna har hon vaknat tidigt (5-6-tiden) och velat komma in till oss där hon somnat om. Så när Andreas hämtade in henne i morse tyckte jag först bara att det var mysigt, tills jag började inse att hon inte alls ville sova mer. Jag var så himla arg på henne för att hon låg och tjafsade, sparkade, pratade och gjorde allt möjligt i sängen. Kvart över sju vaknade även Axel så då var det ju bara att släppa upp båda barnen och sen var jag arg och besviken (och väldigt trött) hela förmiddagen.

Jag kan verkligen inte förstå varför de inte sover längre när de varit uppe längre. Axel har ju klarat dagen bra ändå, han har inte verkat trött, men Elin har varit rätt gnällig och jobbig och trött hela dan, på ett sätt som inte alls är likt henne. Så. Frustrerande.

Men, det som egentligen borde vara allra mest frustrerande och irriterande är ju att jag, som ändå är vuxen, inte lär mig att man inte ska hoppas på sovmorgon. Det kommer säkert att komma en dag, om 10 år eller så, men inte just nu. Jag VET ju det, men jag anpassar inte mina förväntningar till det och så förstör jag halva dan genom att vara arg och sur och trött. Så, i kväll blir det tidig kväll. Jag vet ju att jag kommer att bli väckt åtminstone nån gång i natt, och tidigt imorgon (även om jag hoppas att det inte blir redan kvart över sex, för det är ovanligt tidigt även för oss).

Kaknästornet

Vi fick med oss en av Axels skolkompisar på utflykt idag. Först hade vi pratat om att kanske åka ut på Värmdö, till Siggesta gård till exempel, men det slutade med en utflykt i lite mindre skala, men inte mindre trevlig för det. Vi började med äventyrslekplatsen bredvid Kaknästornet, där killarna lekte och hade jättekul medan Elin mest var trött och nyvaken efter att ha sovit i bilen. 

Efter att ha rastat barnen och sugit i oss lite frisk luft och ljus så tog vi hissen upp i tornet för att titta på utsikten och fika. Kompisen C hade aldrig varit uppe i Kaknästornet förut och tyckte det var kul. Och våra kids också förstås. 

Födelsedag och legokalas

Finaste, argaste, älskade Axel har fyllt 6 år. Födelsedagen har firats som en trestegsraket, först med fika hos mormor och morfar några dagar innan den stora dagen. Gemensamt firande av båda barnen den gången. Sen på själva födelsedagen blev det sång och paket förstås på morgonen, och så önskemat (köttbullar... Vilken fantasi...) och chokladbollar på kvällen. Förra helgen var det dags för kalas med kompisarna och i år körde vi lite legotema. Det var nog mest jag som tyckte att det var lite kul med pysslet, men killarna uppskattade i alla fall kakorna och legobyggandet. 

Fredagsutflykt

Ledig fredag. Vi tar en utflykt med nyinvigda tvärbanan och åker till Alvik. Det visade sig inte finnas nåt särskilt kul att göra eller titta på där, så vi åkte vidare med tunnelbana till Fridhemsplan där vi gick och köpte nagellack på Åhlens. 

Batman returns!

Såna här söt-läbbiga Batman sprang tydligen runt på skolor och dagis i veckan! Inget Trick or Treat-ande från oss dock, vet inte om man gör det så mycket här omkring? Svårt i lägenheter också kanske. Rätt skönt att slippa tycker jag...

Tre dar i Luxemburg

När jag väl började äta antibiotika så blev jag ju snabbt bättre, tack och lov, så i fredags åkte jag in en kortis till jobbet för att skriva ut en massa dokument till mötet i Luxemburg. Vi hade också en kort genomgång av några av mötespunkterna, där mina fantastiska medarbetare hade läst en del dokument och förberett en dragning. Själv har jag sällan varit så dåligt förberedd inför ett möte förut. Den här gången var det dessutom ett sammanslaget möte med två olika arbetsgrupper, som täcker tre olika ämnesområden, så det var inte helt enkelt för en eller två personer att täcka allt. Men men, det gick rätt bra ändå. Det var mycket informationspunkter och egentligen inga beslut som fattades. En del bekanta ansikten dök upp i vimlet, och den första kvällen deltog vi på en trevlig middag med kanske 25 andra working group-deltagare. Alla EU:s 28 medlemsstater var inte representerade på mötet, men de allra flesta var där. Många deltog dessutom med 2 representanter, precis som Sverige. Dessutom kandidatländerna, Norge, Schweiz samt OECD och några olika DG:n från Kommissionen (utöver Eurostat), bla DG Connect, DG Enterprise och DG Research&Innovation är de som är mest aktiva. Totalt sett var det alltså rätt mycket folk på mötet, vilket såklart gjorde att diskussionerna drog ut på tiden så att tidsplanen inte kunde hållas. När vi åkte hem dag 3 så hade man precis bestämt att lägga in en oplanerad lunchpaus och klämma in 2 och en halv dagordningspunkter efter planerad sluttid. Så typiskt den här sortens möten...

Bilderna: utsikt från mitt hotellrum//frukost på hotellet, ingen höjdare, men gott kaffe och goda pain au chocolat//på bestämda platser i möteslokalen//byggnaden där Eurostat ligger, mitt i stora köpcentrumet. 

Gav upp...

Ja, i torsdags gav jag upp och gick till vårdcentralen. 

Inte helt förvånande hade jag streptokocker och fick penicillin. Jag tycker ju egentligen att man ska undvika penicillin, särskilt som vuxen, då man kan "tåla" lite sjukdom, utan att behöva äta antibiotika så fort man blir sjuk. Det mesta går ju ändå över av sig självt. Nu tröttnade jag helt enkelt på att vänta på att bli frisk, började känna mig stressad över att vara borta så mycket från jobbet, och ville bli frisk tills jag ska till Luxemburg på söndag. 

Dessutom kan det ju vara bra att se till så att jag, och Elin (som förstås också hade/har streptokocker), blir ordentligt friska så att vi inte sprider de här bakterierna mellan oss i hela familjen fram och tillbaka. 

Och penicillin är verkligen min favoritdrog! Efter att ha varit sjuk i en dryg vecka känns det helt fantastiskt att ha lite ork, och att inte ha ont i hals, kropp och huvud! 

Mysdag med världens finaste snart-3-åring!

Sjukdagar är inte bara pest och pina. Idag var jag hemma eftersom jag fortfarande inte är frisk, och då fick Elin också vara hemma för att undvika att hon smittar nån med sina svinkoppor (härligt namn på en sjukdom...). 

Jag förstod ju att jag inte skulle få tillfälle att vila så mycket på dan då, men det kändes helt ok ändå. På förmiddagen gick vi ut en sväng. Jag tänkte att vi bland annat skulle passa på att köpa ny vinteroverall till E. Förra året hade hon en Fix från Lindex och den var jättebra då så vi kör på samma i år. Ligger nära till dessutom, ytterligare ett plus idag. 

Efter shoppingen gick vi och tog en fika (varm choklad respektive kaffe) i Signalfabriken. Det var så himla mysigt att sitta där med henne och småprata och titta på saker. Hon är verkligen ett bra sällskap nu! Jag har inte riktigt upplevt det med Axel på samma sätt tyvärr. Varken när han var tre eller nu. Men det kommer förhoppningsvis!  När vi hade suttit en stund började Elin prata om bulle och pannkaka, så vi slog till på lite baklängeslunch och beställde in goda pannkakor. Sen gick vi hem och vilade en stund (alldeles för länge visade det sig ikväll när hon inte somnade förrän typ kvart över nio, ungefär en och en halv timme efter planerad tid...), jag jobbade ett tag också. 

Jag kände mig helt ok under stora delar av dan. Lite Alvedon sådär så gick det ju bra. Sen när vi kommit hem efter att ha hämtat Axel var jag helt slut. Kroppen och huvudet värker, halsen ömmar. Jäkla sketna halsfluss! Nu vill jag vara frisk!

Imorgon firar vi i alla fall födelsedag här hemma, fins paket passande en treåring ligger och väntar. Ska bli roligt!

Kanelpannkaka - vilken hit

Jag kämpar lite här hemma med att hitta bra saker som barnen kan äta till frukost och mellis så att det inte bara blir mackor. Elin äter iofs gärna äggröra, eller fil/kesella med lite havrefras och ett par nötter, men storebror är lite kinkigare med just frukostmat. Mjölk och flingor (havrefras) funkar i och för sig, med mycket kanel på, men annars är det mackor som är hans grej. 

Idag testade jag att göra kanelpannkakor till mellis, och det gick hem hos båda! 

Till två tog jag:

2 ägg

2 msk kesella

1 msk fiberhusk

Lite rivet äpple (ett halvt lite äpple blev det kanske)

Kanel

En nypa salt

Blanda. Det blir en ganska tjock smet. Häll i stekpanna, jag gjorde två mindre pannkakor (eftersom jag gjorde dem i två omgångar), plättar blir säkert kanon, eller en stor pannkaka. Ett par minuter på varje sida så är det klart sen! Man kan säkert servera med bär och andra tillbehör, men här åts den helt naturell med lite extra kanel på toppen. 

Skinnflådd

Stackars lilla E har tydligen svinkoppor, fick vi veta efter besök på närakuten. Själva kopporna, de som är kring munnen, är nästan läkta nu och har aldrig verkat besvära henne. (Och eftersom varken vi eller förskolan fattat vad det var så har hon ju varit där som vanligt hela veckan.) I hennes fall är det stafylokocker som ligger bakom (det kan också vara streptokocker), och ett annat vanligt symptom då är att man tappar skinnet på exempelvis fingrarna. (Vilket absurt symptom egentligen!) Vi har sett att hon har flagat lite, men bara tänkt att hon kanske rivit sig lite eller så. Igår var hon ledsen för då blödde hon lite från ena fingret, men vi reagerade ändå inte särskilt på det. Idag så såg vi att hon ju faktiskt har tappat skinnet på alla fingertoppar. Huden under är ganska röd och på sina ställen öm. Det var just detta symptom som gjorde att sjukvårdsupplysningen tyckte att vi skulle åka till närakuten. (Som jag för övrigt är lite kär i! En vårdinrättning som man faktiskt kan ringa till! Och som svarar! Och som kan ta emot en på en gång! Utan väntetid! Helt fantastiskt. Så funkar det inte på de vårdcentraler jag varit i kontakt med.) 

Nu har vi fått penicillin utskrivet, men jag väntar med det i några dagar och ser om salvan vi fått funkar först. 

Gäääsp

Å vad jag är trött på att vara trött! Jag är trött på att aldrig någonsin få en sovmorgon, då menar jag alltså en riktig sovmorgon, att sova ostört hela natten och vakna av mig själv. Inte bli väckt 2-3 ggr först på natten och sen bli väckt igen på morgonen, fast utan att behöva kliva upp. Det är ju också skönt, förstås, men jag har så himla svårt att somna om. Särskilt om jag vet att barnen är hemma och kan komma att börja tjoa och skrika när som helst.

För ett tag sen laddade jag ner en sömnapp som ska mäta sömnkvaliteten.

Nu när jag har använt den ett tag så är två saker ganska tydliga:

1. Min sömkvalitet är rätt dålig

2. Jag går och lägger mig för sent, ofta.

De här sakerna hänger förstås ihop. Om jag la mig tidigare skulle jag ju hinna sova fler timmar och det skulle såklart påverka kvaliteten på sömnen överlag. Just den här bilden är kanske inte helt rättvisande eftersom det är helg nu. Även om jag vet att jag inte får sova längre bara för att det är helg så kan jag inte låta bli att oftast vara uppe lite längre på fredagar och lördagar. Jag vet att jag måste acceptera att livet r så här nu, vi har barn som vaknar tidigt, det har miljoner andra människor också, men jag har så himla svårt att bara acceptera det. Jag VILL inte acceptera det. Jag skulle nog inte ha några problem med att vakna vid halv sju varje morgon om jag fick sova ostört hela natten, men så är det inte heller. Både A och E väcker oss, för att de behöver gå på toa, för att de drömt nåt otäckt, för att de vill bli omstoppade eller bara för att. Jag tror inte att det alltid brukar vara så här, även om jag inte riktigt minns, men sedan efter sommaren i alla fall så vaknar jag 1-3 ggr varje natt. Jag har svårt att hantera det. Tror också att det här påverkar mig så att jag lättare blir sjuk. 

Ikväll få det bli en riktigt tidig kväll. Dessutom kompletterar jag frukosten med både C- och D-vitamin idag (tack för påminnelsen Jenny!). 

Sjukling

Den här veckan har jag varit sjuk igen. Jag var ju hemma från jobbet en och en halv dag för några veckor sen för att jag var förkyld, och nu är det dags igen. Förra gången tror jag att det också var nån slags reaktion på en jobbig vecka på jobbet, då en av mina medarbetare hastigt och oväntat gick bort. Jag kände mig nog sjukare av förkylningen då för att jag var psykiskt utmattad då. 

Den här gången började det med att jag kände mig krasslig i onsdags när jag skulle åka till Örebro. Jag hade ont i kroppen och kände mig allmänt sjuk, fast jag hade ingen feber så jag åt lite Alvedon och åkte ändå. På kvällen när jag kom hem blev jag sämre och kände mig riktigt ynklig, jag frös och hade ont i hela kroppen, och i halsen. Jag var hemma från jobbet i torsdags och sov stora delar av dan. Igår, fredag, var jag fortfarande jätteöm i halsen, med halsmandlar stora som tennisbollar. 

På eftermiddagen igår tog jag mig i alla fall ut eftersom det var begravning för R. Vi var ganska många från jobbet, vilket kändes fint, och det var förstås väldigt många andra där också. Det var en jättefin ceremoni, men också jobbig förstås. Alltid svårt när någon dör alldeles för ung. 

Igår kväll såg jag att jag inte bara var röd i svalget utan att jag också har vita fläckar... Det brukar ju betyda halsfluss, vilket också kändes rimligt med tanke på symptomen. Dessutom slog det mig att de där "finnarna"/utslagen som Elin haft runt munnen i veckan förmodligen var svinkoppor. Jag har aldrig stött på det förut, men läste om det i Saras blogg häromdagen. Elin har visserligen inte varit sjuk nu, men hon var lite förkyld förra veckan, och nu alltså utslag. Konstigt att de inte sagt nåt på fsk bara. I alla fall så orsakas både svinkoppor och (en del sorters) halsfluss av streptokocker, så det känns ju rimligt att det hänger ihop. Helt säker är jag ju inte förstås, jag har ju inte gjort nån odling. Hoppas inte vi har smittat en massa folk i veckan, jag och E...

Vad döljs i paketen?

Jag lyxade till det med lite härlig höstshopping i veckan. Jag är oftast riktigt snål när jag handlar kläder, skor och (framför allt) annat till mig. Den här gången bestämde jag mig för att strunta lite i vad det kostar och köpa ett par saker som jag faktiskt ville ha. 

Först köpte jag ett par svarta Acne Pistols, låga, som jag har suktat efter i flera år. Jag vet att det finns massor med look alikes av andra märken, och jag har ett par bruna sedan ett par år som jag gillar, men där skinnet inte är så fint längre, så den här gången ville jag testa originalet. Förhoppningsvis håller de länge, har haft dem på mig en hel dag och de är riktigt sköna!

Mitt andra inköp blev ett par smala svarta byxor från Malene Birger som jag sett i bloggar och på nätshoppar och varit sugen på att prova. De är riktigt smala i modellen, men inte leggings. Jag tycker dom är supersnygga, men vet inte riktigt om jag egentligen har användning för ett par snygga svarta byxor med mitt statliga jobb och obefintliga sociala liv, men jag tänker att byxorna kanske kan få mig att göra lite fler roliga grejer! 

Jag är redo för bokklubb!

Hej då landet, vi ses till våren

Varje år åker vi till landet en hösthelg för att elda ris och skräp och liksom avsluta säsongen. De senaste två åren har vi firat Elins födelsedag på landet. I år sammanföll eldhelgen med Allans begravning. Det är som slutet på en epok, nu är alla i den generationen borta. Känns naturligtvis sorgligt, men Allan hade hunnit bli 92 år så det kom ju inte som någon chock ändå direkt. 

Det positiva som kom med begravningen var i alla fall att det var väldigt mycket folk, släkt, på landet den här helgen. Mammas kusiner och mina sysslingar. Vi ses inte så ofta, trots att några bor i Stockholm, så det var lite extra trevligt. 

I övrigt har vi haft en helt underbar helg. Det har varit fantastiskt höstväder med klarblå himmel och gul-orangea sprakande träd. Vi har suttit ute och fikat, jag har njutit av en bok i solen på altanen, vi har eldat, hoppat i lövhögarna, bakat pinnbröd och grillat korv och så har jag sprungit två gånger runt Ringvägen. Synd bara att helgen inte var längre. 

Nu har mamma och pappa stängt stugan för vintern så nu blir det inget återseende förrän i vår. 

Papper på Ikea

I söndags var vi en mycket kort sväng på Ikea. Jag köpte varken servetter eller värmeljus (som brukar vara min standard) utan den här gången åkte vi enbart dit för att jag ville spana in den nya pappersshoppen som jag läst om. Jag är ju svag för fina presentpapper och -snören, etiketter och silkespapper, pom poms och skrivböcker. Jag hade kunnat köpa hur mycket som helst men kom hem bara knappt 200 kr fattigare. Tur att det är födelsedagssäsong i familjen så här års, många fina paket kan det bli!

Lite nyttigare vobb

Idag har E feber så vi fick lov att vara hemma. Egentligen en synnerligen dålig dag för mig att missa jobbet, men eftersom A är på tjänsteresa så fick det bli så. Tur att jag har datorn hemma och har kunnat jobba lite, eller vobba som det tydligen heter (VAB och jobb). Jag vet inte hur mycket arbetstid jag faktiskt kommer att kunna ta upp idag, men ett par timmar blir det väl i alla fall. Just nu sover hon, och jag hoppas kunna få nån timme med budgetplanering i alla fall nu. E är inne i en väldigt mammig period, och särskilt förstås nu när hon är sjuk, så hon vill absolut att jag ska vara med henne hela tiden. Alltså helst sitta i knä., eller så ska jag sitta bredvid i soffan, och gärna hålla henne i handen. Mysigt, men lite svårt att jobba samtidigt... Eller laga mat, eller ta hand om tvätten, eller annat som jag tycker att jag kan passa på att göra när vi ändå är hemma.

Till lunch gjorde jag pannkaka, vilket är E:s favoriträtt just nu. Jag har börjat göra dem på hälften dinkel (drygt) och hälften mandelmjöl (knappt) för att få dem lite nyttigare. Dessutom har jag i många ägg, idag 4 stycken för oss två, plus rapsolja och så ersätter jag en del av mjölken med grädde för att få dem mer mättande. Det känns bra tycker jag. Hittade receptet på ettsotareblod.se.

Har också lyxat till vår hemmadag med lite nyttigare fika, nämligen chokladbollar med dadlar, havregryn, cashewnötter, kakao, smör och kaffe, rullade i kokos. Det blir ganska ofta så att vi bakar när jag vabbar med barnen, särskilt Axel, och jag tycker ju också att det är rätt trevligt, men då känns det ju bra med goda chokladbollar som samtidigt är lite mindre onyttiga.

Äntligen träning igen!

Idag kom jag äntligen ut på en löprunda igen efter ett tvåveckorsuppehåll. Först var Andreas borta i några dar och sen var jag förkyld och så har det vara varit mycket att göra. Det är skrämmande vad lätt det är att falla ur träningsrutinerna, fast jag vet hur skönt jag tycker att det är att röra på mig. Jag har ju haft en ganska lång period (5 månader ganska precis) med regelbunden träning och målet nu är helt enkelt att hålla ångan uppe och fortsätta under hösten och vintern. Inte alls lika lockande att ge sig ut den mörka kalla årstiden som under sommaren, men jag kan ju också ge mig iväg till gymmet ibland, nära både på jobbet och hemma. 

Idag sprang jag iaf 5 km och så upp- och nedvarvning på det. 42 minuters träning, 6,6 km. Hemma blev det lite styrketräning på det. Jag kommer nog att ha träningsvärk imorgon och det är inte utan att jag ser fram emot det! 

Göra slut med Panini?

Panini här i Garnisonen säljer vanligt kaffe för 5 kr koppen (liten, 10 för en stor) vilket gör att jag köper en eller två koppar där varje dag nästan. Förut köpte jag kaffe latte lite då och då, men tyckte det kändes onödigt dyrt att göra det en eller flera ggr om dan. Automatkaffet har jag inte rört på flera år. Femkronorskaffet förändrade hela min kaffekonsumtion kan man lugnt säga.

Idag stod dessa blänkande skönheter i vårt kök. Har inte testat än, men ryktet säger att det ska vara riktigt gott kaffe. Innebär detta att jag nu dumpar Panini? Framtiden får utvisa!

Kan. Inte. Sluta. Läsa.

Gaah! Framme på jobbet redan, och jag som inte vill sluta läsa! Otroligt spännande, och välskrivet. Undrar om det är ok att gömma sig i vilrummet en stund...? Bara några sidor till..! 😉

Maten och magen

Jag har sedan i vintras i princip slutat äta bröd och pasta och ris. Det händer fortfarande att jag ibland äter det, dels om jag blir bjuden, och dels ibland om jag är nånstans där det finns extra gott bröd (eftersom bröd är som knark för mig...), men hemma äter jag det inte längre. Ända sen jag gick på mellanstadiet har jag haft lätt att få ont i magen. Så ont i magen att jag inte kan stå rakt, och så ont att jag blir svullen och stor som en boll och inte kan ha byxorna knäppta. Det enda som hjälper, lite, då har varit att ligga ner på mage, ta en Alvedon eller två, och vänta på att det går över. Jag har aldrig riktigt kunnat komma på vad det beror på, har testat om jag är laktosintolerant och (men det är jag inte) och försökt komma på om det är nån särskild mat som orsakat det onda, men jag har aldrig kunnat se några tydliga samband. Förrän nu. Varje gång jag nu äter bröd, pasta eller ris, eller för mycket glass/godis/fika, så får jag ont i magen. Jag som med lätthet kunde trycka i mig en burk Ben & Jerrys på en kväll, eller i alla fall en dryg halv burk, får nu ont i magen efter en skål. Jag åt pizza i söndags och lite ris till lunchen i går - idag tokont i magen. Sambandet är glasklart för mig nu. Exakt vad som ligger bakom vet jag ju inte. Jag äter väldigt lite vete nu, men jag har inte slutat äta socker. Äter nog mindre nu dock. Försöker välja mörk choklad och nötter, eller ost, som helgsnacks istället för glass eller smågodis, men jag fikar fortfarande så jag är inte på nåt sätt sockerfri.

Det känns förstås jättebra att äntligen vara av med det mesta av mitt magonda. Idag är det mer en kalkylerad risk att äta bröd, pizza, pasta. En risk som jag kanske tar ibland, men har också ganska lätt att låta bli eftersom jg vet att jag får ont efteråt. Samtidigt känns det lite beklämmande och sorgligt att jag inte fattat att det kunde vara så här lätt tidigare! Varför har ingen sagt nåt liksom?! Jag har ju läst en massa om lchf och liknande ett bra tag, och visserligen tyckt att en del låtit vettigt ( men en del annat rätt knäppt), men det var inte förrän jag tog bort brödet som jag märkte en skillnad. Och när jag läste Ett sötare blod i somras så föll en hel del bitar på plats. (Läs den! Läs den! Läs den!)

Just idag förbannar jag söndagspizzan förstås, men samtidigt är jag lite nöjd över att jag så tydligt märker sambandet nu. Det gör det lättare att avstå i framtiden. Att jag dessutom gått ner lite i vikt sen jag slutade med bröd och pasta är ju förstås ytterligare ett plus...

Typisk frukost. Kesella med kokos, solrosfrön och cashewnötter. Inga flingor, inget bröd. Äggröra är annars min standardfrulle.

Halva borta

Halva familjen har varit borta stor del av veckan då Andreas tog med sig Axel och flög upp till farmor i stugan. Elin och jag har haft det bra här hemma, med undantag för förkylning och så. Igår åkte vi hem till mormor och morfar och hängde lite. Jag hann till och med sitta ner och läsa en stund mitt på dan, även fast Elin inte sov, och det kändes ju lyxigt förstås! 

Idag var vi hemma på förmiddagen, sen åkte vi till stan och kollade runt lite. Jag köpte ett par söta ballerinaskor som jag tror kan få bli en födelsedagspresent till blivande treåring och ett doftljus från Habitat som doftar fikon och valnötter. 

Mötte upp Annika och tog en fika också. Sen tog vi det lugnt hemåt, stannade till på Drottninggatan och red på lejon, klappade små bjäbbande hundar (leksaker, 60 kr) och diggade gatumusik. 

Äntligen i Sumpan!

Nyshoppat

Jag och min lilla sjaltjej fick varsin ny sjal igår. Efter förskolan åkte vi till Solna eftersom jag var tvungen att byta en grej på Stadium, och då passade vi på att höstshoppa lite. Jag fick en vit sjal med blå hjärtan på från St Tropez, och Elin fick en cerise sjal med vinröda hästar på. Mycket snyggt. 

Ingefära + citron + honung + pepparmintste = förkylningskur

Förkylningstider. Jag kurerar mig med detta. Vet inte om det direkt botar, men det lindrar i alla fall. Och så är det gott. 

Vad hände???

Nyss var det ju sommar. Jag var barbent i kjol. Den här veckan är höstjackan inte tillräckligt varm och jag har letat fram vantar. Det var 2 grader hemma när vi klev upp i morse. Usch och fy och blä. Jag är inte redo!

Äntligen tillbaka!

Idag, alldeles snart, börjar andra säsongen av Bron, äntligen! 

Stor som en pannkaka

Igår kväll efter jobbet var jag på Griffins Steakhouse och åt middag med J&C, A och H&J. (Andreas var hemma med barnen och farfar). Vi bestämde oss för att slå till på Meny Extraordinaire, med blandade förrätter, grillat kött samt Crème Brûlée. Förrätterna var bland annat en helt fantastisk råbiff rullad i sesamfrön, lammkorv och Kalix löjrom. Väldigt gott alltihop! 

Sedan fick vi in tre olika slags grillat kött (flankstek, kalventrecote och nåt mer) plus två olika slags korv. Till det potatispuré, pommes, béa, tryffelmajo och paprikakryddsmör. Just när vi fått in allt så gick brandlarmet. Det var bara att lämna allt nygrillat kött och det goda vinet på bordet och gå ut. Som tur var tog det inte så lång stund innan brandkåren kom och kunde konstatera att det inte brann och vi fick gå in igen. Snälla Griffins bar då in nygrillat kött, varm pommes och mer sås. Behöver jag säga att vi blev mätta..? 

Till efterrätt fick jag in världens största crème Brulee, stor som en pannkaka. 

Absolut roligast just nu!

When you work as a statlig tjänsteman
Alltså den här bloggen är det roligaste jag har sett på länge!
Den är så träffande och klockren att vi diskuterade på jobbet idag om det möjligen är "en av oss" som ligger bakom den. :-)

When your avdelning announces it’s annual kick off, with team building exercises and yet another workshop on the strategiska planen.

Passar ju alldeles särskilt bra såhär i konferenstider! 

Ännu en konferens

Nu sitter jag på tåget hem från Vingåker efter konferens på trevliga Båsenberga. Vi har diskuterat verksamhetsplanering och arbetsmiljö bland annat och det har varit bra, men det blir skönt att komma hem och inte ha tillgång till så mycket godis och fika hela tiden... 

Igår efter mötet gick jag ut för att springa en runda. Det finns ett frilufsområde en bit ifrån konferensgården och där finns en  slinga på ca 2,5 km som verkade lagom. Det visade sig dock att banan inte var så väldigt snitslad så jag insåg efter ungefär 20 minuter att jag var helt lost... Enligt Runkeeper hade jag sprungit (och gått, benen var tunga som stockar och jag hade håll) rakt fram istället för i en cirkel. Jag vände alltså och började gå tillbaka, men nånstans på vägen tänkte jag ändå att jag skulle haka på slingan igen och komma runt hela varvet. Då måste jag ha tagit fel avfart nånstans igen så jag kom alldeles vilse. Det började nästan bli lite obehagligt efter ett tag att inte veta var jag var och inte hitta tillbaka. Det började bli svalare och jag hade inte så mycket batteri kvar i mobilen. Som tur var fanns det hela tiden några hus i närheten, och jag hörde eller såg ofta bilar en bit bort så jag förstod ju att jag skulle kunna be om hjälp, men det var ändå en märklig känsla att inse att jag var helt vilse. Till sist såg jag ändå konferensgården långt bort bortanför några åkrar så jag kunde hinna tillbaka till middagen. Sammanlagt var jag ute i drygt en och en halv timme, istället för planerade knappt 30 minuter...

Konferenstider

September, och/eller möjligen oktober, är verkligen konferenstider för oss på jobbet. Nu har vi i och för sig av besparingsskäl dragit in på tvådagarsmötet med chefsgruppen, som i år fick bli ett endagsmöte, så riktigt lika mötesintensivt som vanligt blir det inte i år. 

Höstens första var i alla fall vår enhets egen konferens som vi i år hade bokat till Riddersviks gård i Hässelby. Jag är verkligen jättenöjd med det stället! Väldigt fin miljö precis vid Mälaren mitt bland skogar, ängar och koloniträdgårdar. Fin strandpromenad längs vattnet, perfekt för en joggingtur före middagen. Maten var också helt suverän, bästa på länge, och det gällde både lunch och middag. Rummen var också bra, fast min bild är möjligen lite skev av att jag i egenskap av bokare fick bo i bröllopssviten... 

Själva konferensen, mötet, blev också bra! Jag hade förberett allting själv, vilket jag inte brukar göra, och var lite nervös faktiskt innan, men det blev väldigt bra diskussioner och ett lyckat resultat. 

Imorgon är det dags för nästa tvådagarskonferens och på fredag chefsmöte i konferenslokalerna i Stockholm. 

Sömn

Jag har laddat ner en sleep cycle-app som ska kunna mäta lätt sömn och djupsömn och på så sätt kunna bedöma sömnkvaliteten. Syftet är också att kunna ställa in en väckarklocka så att den ringer när man är inne en en period med lätt sömn, inom ett visst intervall. 

Väckarklockan har jag inte använt (eftersom jag har två livs levande kvittrande väckarklockor hemma...) men jag tycker det är intressant att mäta sömnen ändå. Ganska tydligt blir det att jag inte sover så jättebra... Det största problemet är dock att jag kommer i säng för sent så jag hinner inte få ihop tillräckligt mycket sömn. Sen har jag nästan alltid en nästan-vaken-period vid 4-5- tiden, sen brukar jag somna om och bli väckt av barnen när de tycker att det är lämpligt att vakna, vanligtvis alldeles för tidigt... 

Jag har bara testat den i nån vecka hittills, ska försöka bli bättre på att gå och lägga mig tidigare så att jag i alla fall hinner sova i sju timmar per natt. 

Go'kaffe

Vi köpte en ny kaffebryggare/-maskin i helgen, en Moccamaster, efter att ha kört med Bodum Press hur länge som helst. Och oj vilket gott kaffe det blir! Förstår egentligen inte hur det kan vara så pass stor skillnad, jag har ju alltid gillat pressen också och tyckt att det varit både smidigt och blivit gott. Men det kanske handlar mest om att vår press var rätt gammal och hade blivit skev och släppte igenom lite sump. Eller så är det bara en placeboeffekt. Gott är det i alla fall!

Sommarhelg

Fast det redan är september så är det fortfarande sommar. Det har varit varmt (hyfsat varmt i alla fall) och soligt i flera veckor nu känns det som, sommaren vill liksom inte riktigt ta slut! 

Och inte mig emot. 

I helgen var vi ute nästan hela tiden kändes det som. På lördag gick vi till Parkliv i Marabouparken och åt jättegod brunch. Minihamburgare, pulled pork, crabcakes, pocherat ägg, bröd ost, brownie, panna cotta och våfflor. 

Efter det åkte vi till Mulle Meck där Elin började med att trilla i vattnet och blöta ner byxorna. Tur att det var varmt nog att  kunna leka i bara t-shirt och trosor! 

När vi kom hem kände vi inte alls för att gå in så vi gick iväg och åt middag ute på  rätt trevliga Nybergs uteservering. Maten var god, ingen sensation men helt ok. Bäst var ändå att kunna sitta utomhus och äta middag en bit in i september! 

Vilat mig i form

En dryg veckas träningsuppehåll, sol, salta bad och rätt mycket vin verkar ha gjort susen för min form. 

Igår sprang jag en runda på kvällen, och det gick visserligen inte särskilt fort, och jag sprang heller inte särskilt långt, men oj vad lätt det gick! Jag tyckte inte att jag blev så trött och det kändes som att jag hade kunnat fortsätta springa länge till. (Varför gjorde jag inte det då kan man undra? Tja, min slinga var slut, jag var hemma igen, och så var det kväll och jag var hungrig. ) Nu är jag i alla fall riktigt sugen på nästa löprunda, som jag hoppas blir imorgon. Den 24 september är det dags för KM i löpning här jobbet och jag tänkte vara med! Tror jag satsar på en kombination av träning och fokuserad vila för att formtoppa, det verkar vara ett vinnande koncept!

Palma och Palma Nova

På fredagen var det molnigt/mulet hela dan så vi skippade stranden och gick på stan. Shoppade lite kläder till barnen, lunchade på Cappuccino, spanade in fina armband på Uno de 50 och avslutade en ganska seg dag med god middag på Tasca.

Dan efter sken solen igen så vi tog bara hissen ner och knallade över gatan ner på stranden. Ganska mycket folk, men inte som Illetas. Vattnet var varmt och solen sken och det var bara så skönt att ligga på en tunn filt och halvsova eller läsa. 

På kvällen träffade vi E igen plus kompisen AJ, som kommer från Nya Zeeland, jobbar i London och bor i Palma. Vi åt först på en restaurang på ett rätt nyöppnat snyggt hotell och sen tänkte vi gå ut och ta en drink. Det slutade med att vi åkte ut till en beach club i ocharmiga Palma Nova, granne med Magaluf. Det var nästan uteslutande spanjorer på klubben, lite otippat i Palma Nova, bland annat ett gäng kompisar till E och AJ. Eftersom vi skulle åka hem hyfsat tidigt dan efter så åkte vi hem när klubben stängde vid midnatt. 

Fyra riktigt härliga, varma, mestadels soliga, dagar med lugnt tempo (men lite halvrisig sömn...) och god god mat!